Vår värme - Din trygghet
Installation

Alternativa system

Gaspanna
Naturgas är ett mycket effektivt bränsle för uppvärmning m.m. I Sverige finns distributionsnät längst västkusten och i Skåne. Idag byggs detta nät ut, om än i en relativt långsam takt. Större satsningar diskuteras, men inget är klart i dagsläget. Vi kan erbjuda en av marknadens mest prisvärda vägghängda gaspannor.

El
Att använda el för att värma ett hus till 20°C är smidigt och kräver ingen arbetsinsats, men är det ett effektivt sätt att använda el på? De som fortfarande föredrar detta kan välja direktverkande el, dvs elradiatorer eller en elpanna kombinerat med ett vattenburet värmesystem.

Knappast någon väljer idag direktverkande el, då detta har en osäker framtid och inte ger någon möjlighet, åtminstone inte på ett ekonomiskt rimligt sätt, att vid behov byta till något annat uppvärmningssystem, förutom kaminer.

Om man väljer en elpanna med vattenburet värmesystem så har man större flexibilitet. Fortfarande har man dock problemet att det oftast inte finns något utrymme som rymmer en normal panna och det finns inte heller någon skorsten.

Fjärrvärme
Fjärrvärme är hetvatten distribuerad i rör från en stor panna. Varje hus förses sedan med en enhet som via värmeväxlare värmer vatten för uppvärmning och tappvatten. Systemet är relativt enkelt och välbeprövat med mycket små eller inga krav på arbetsinsats från förbrukaren. Nackdelen är att man sitter helt i händerna på värmebolaget och deras taxa, då man vanligen inte har någon alternativ uppvärmningskälla. De långa rörsystemen har en hel del förluster vilket sänker verkningsgraden på systemet och ökar dess miljöbelastning.

Om ni ersätter en värmepanna med fjärrvärme så bör ni kontrollera ventilationen. Den uppvärmda skorstenen är nämligen navet i husets befintliga ventilation. När denna inte längre värms upp så måste ventilationen eventuellt ombesörjas via fläktar mm.

Värmepump
Det finns idag det flera typer av värmepumpar, bl.a frånlufts-, mark-, sjö- och bergvärmepumpar. Den förstnämnda kan vara ett bra komplement till t.ex. direktverkande el. De sistnämnda är tänkta att kunna klara ca. 70-80 % av det totala uppvärmnings- och tappvarmvattenbehovet. De resterande 20-30 % ger en elpanna e.dyl.

Vid jämförelse med andra uppvärmningsalternativ så bör ett långsiktigt perspektiv beaktas. Vi konstruerar t.ex våra värmepannor för att de under normala betingelser skall hålla i 25-30 år. Vad är livslängden på en värmepump? Vad som kommer att ske med el och bränslepriser är naturligtvis också viktiga frågor att ställa sig.

I Sverige säljs mer värmepumpar än i övriga Europa. Troligtvis beror detta på Sveriges extremt låga elpriser, jämfört med övriga Europa. Vad blir uppvärmningskostnaden om elpriset ökar till det dubbla, vilket är vad elen kostar i Danmark idag. Regeringen förespråkar ytterligare höjning av skatten på el, för att få ned förbrukningen, vilket också påverkar elpriserna.
Om ni ersätter en värmepanna med värmepump så bör ni kontrollera ventilationen. Den uppvärmda skorstenen är nämligen navet i husets befintliga ventilation. När denna inte längre värms upp så måste ventilationen eventuellt ombesörjas via fläktar mm.

Solfångare
Solen är en ypperlig källa att ta energin från till vårat uppvärmnings och tappvarmvattenbehov. Problemet är att vi har minst möjlighet att utnyttja energin när den bäst behövs dvs på vintern och på natten. För att delvis lösa detta så lagras energin i en ackumulatortank, men ytterligare en energigivare t.ex. en ved-, pellets behövs. 

Till ett "normalt" hus så monteras 5-7,5 m² solpanel. Panelerna finns oftast att köpa i färdiga sektioner om 2,5 m². En ackumulatortank till en sådan anläggning skall inte vara större än 750 liter. Spiralen som skall avge värmen från solpanelerna sätts så långt ner i tanken som möjlig för att få så låg returtemperatur till solpanelen som möjligt och därmed högsta möjliga verkningsgrad. Varmvattenberedare / varmvattenspiral monteras i toppen. Eventuella elpatronuttag sätts strax under varmvattenberedaren / varmvattenspiralen. Skall en vedpanna kopplas till systemet så måste ytterligare minst en tank om 750 liter installeras, se texten om dimensionering mm av vedsystem.

Kaminer
Olika typer av kaminer och insatser till kakelugnar mm kan vara ett vettigt alternativ om man har direktel som inte är vattenburen. En kamin kan ersätta upp till 70 % av värmebehovet i ett hus. En pelletskamin är då att föredra p g a dess möjlighet att variera effekten och att den kan brinna flera dygn utan påfyllning och rengöring. Det vanligaste problemet med pelletskaminer är det höga ljudet från fläkten, vilket kan vara mycket störande. Välj helst en pelletskamin som är P-märkt.

Kategorier
Alternativa system
Expansionskärl
Kombipanna
Laddningspaket
Oljepanna
Omräkning
P-Märkning
Pelletspanna
Prisutveckling
Säkerhet
Shuntautomatik
Systembeskrivningar
Val och dimensionering
Ved och dess hantering
Vedpanna
Verkningsgrad
 
Vedfoldern (1,75 MB)